Världens Största Vandrande Pinne. Hur Stor Kan Den Bli?

När jag tänker på vandrande pinnar, så tänker jag på våra små söta 7-8 centimeters pinnar som tycker om att klättra runt och äta blad.

Men visste du att världens största uppmätta insekt är en art av vandrande pinnar?

Arten heter Phobaeticus chani, även kallad Chan's Megastick. Man brukar säga att arten kan bli upp till en imponerande längd av närmare 60 cm.

Som tur är, enligt min mening, är även de stora arterna av vandrande pinnar herbivorer.

Hur lång är Phobaeticus chani?

Phobaeticus chani’s kropp uppmäter 35,7 cm (inga ben inräknade) och vinner därmed rekordet för den längsta kroppen bland insekter.

Den slår den tidigare titel-innehavaren, Phobaeticus kirbyi, med 2,9 cm. Phobaeticus kirbyi, som också finns på Borneo och är nära släkt med Phobaeticus chani.

Om man sträcker ut benen på Phobaeticus chani når han hela 56,7 centimeter.

Så när man hör att den längsta insekten i världen är nästan 60 cm lång, så är det denna smala och helt utsträckta vandrande pinne som man talar om.

Vad vet vi om Phobaeticus chani?

Phobaeticus chani upptäcktes i de tropiska regnskogarna på Borneo, Indonesien.

Tyvärr så vet man väldigt lite om Phobaeticus chani. Nästan ingenting är känt om denna enorma insektens biologi eller livsstil.

Man har faktiskt bara funnit 6 exemplar av arten. Alla är hittade i delstaten Sabah på Borneo.

Det finns dock en del spekulationer och teorier kring Phobaeticus chani. Som till exempel att de lever i regnskogen och är därför svåra att hitta, men än finns det inga bevis som stödjer teorin.

Teorin bygger på att Phobaeticus chani’s släkting Phobaeticus kirbyi lever i låg-vegetationen i regnskogen. Därav dras slutsatsen att Chani’s också borde bo där.

Phobaeticus chani’s ägg är unika!

Det är inte bara själva pinnen som imponerar. Även Phobaeticus chani’s ägg verkar vara unika i insektsvärlden.

Varje äggkapsel har vingliknande förlängningar på sidan av ägget, så att när honan lägger ett ägg, kan det glida i väg med vinden!

Det tros vara för att kunna hjälpa arten att spridas, likt frön.

Genom att äggen inte hamnar på ett enda ställe så skyddar det mot de rovdjur som gärna mumsar i sig äggen. Detta har inte setts hos någon annan insekt.

Däremot finns det andra riktigt geniala trick som de mindre vandrande pinnarna gör för att skydda sina ägg. Det kan du läsa mer om i vår artikel Spännande Fakta Om Vandrande Pinnar.

Vem hittade Phobaeticus chani?

Enligt officiella skrivelser så hittades Phobaeticus chani, 2008, av den malaysiska amatör naturforskaren Datuk Chan Chew Lun på Borneo.

Därav fick hon namnet Phobaeticus chani, på engelska kallad, Chan's megastick, vilket brukar översättas till Chan’s jättepinne.

Men enligt källor från Borneo så fick Datuk Chan Chew Lun det första och största kända exemplaret, från en lokal samlare. Det kan alltså ha varit så att det inte var Datuk själv som hittade pinnen i regnskogen.

Vilket som stämmer kan vi inte vara helt säkra på.

Var kan man titta på en Phobaeticus chani?

Datuk Chan Chew Lun donerade det spektakulära exemplaret, vilket är en hona, till naturhistoriska museet i London . Där kan man gå och titta på henne, i the Creepy Crawlies gallery.

När detta exemplar tas bort från visningen kommer den att gå samma väg som museets 70 miljoner andra exemplar. Den kommer att doneras till vetenskapen. Forskare från hela världen kommer att få möjlighet att undersöka den och genomföra vetenskapliga studier för att lära sig mer om arten.

Då får vi förhoppningsvis mer information om denna spännande arts biologi och livsstil.

Två andra kända exemplar av Phobaeticus chani vet man finns i privata samlingar i Sabah.

Sammanfattning: Ett drömhusdjur för många?

Phobaeticus chani är världens största uppmätta insekt.

Att namnet kommer från malajaren Datuk Chan Chew Lun vet vi. Men om det verkligen var han som hittade exemplaret eller om han fick den av någon annan, kommer vi nog aldrig få svar på.

Att artens ägg har vingliknande förlängningar för att kunna sprida sig är verkligen något unikt.

Men själv ställer jag mig lite frågande till hur bra det går med sådan spridning, eftersom vi inte hittar så många individer av arten.

Men förstås, vandrande pinnar är ju mästare på kamouflage, så det kan ju bero på det, även om de är stora. Så att hitta de i regnskogen skulle kunna jämställas med att försöka hitta ett specifikt strå i höstacken istället för den nål vi oftast letar efter.

Phobaeticus chani har en imponerande storlek, väldigt lång och smal, och jag kan tänka mig att många skulle vilja ha ett som husdjur.

Men det kommer nog att dröja förrän vi vanliga dödliga får den möjligheten.

Från oss på,