Vandrande Pinnars Anatomi. Var Tror Du Hjärtat Sitter?

Vandrande pinnar är spännande insekter.

Långa, smala, ryggradslösa djur som lever bland träd och gillar att äta blad.

De ser precis ut som kvistar och är därmed mästare på kamouflage.

Men har du någonsin undrat hur ser de ut, både utanpå och inuti?

Hur de får plats med allt i sina smala pinniga kroppar?

Det tittar vi närmare på i den här artikeln. Och vi ger svaret på den stora frågan; var sitter deras hjärta?

En Kort Beskrivning Av Vandrande Pinnars Kropp

Den vanligaste arten vi har som husdjur i Sverige är Indiska vandrande pinnar. Dem är bruna eller gröna.

Kroppen är lång-smal och mäts upp till 8 cm för honor och 6 cm för hanar.

Kroppen är tunn med en diameter på cirka 5 mm.

Som alla insekter har vandrande pinnar en tredelad kropp (huvud, bröstkorg och buk), sex ben, och två antenner. De allra flesta arter har även vingar.

Deras kropp är täckt med ett hårt exoskelett, som i vanligt tal brukar refereras till som skal. Exoskelettet är till för ge stöd och att skydda djurets mjukare inre delar.

Pinnars Livsmiljö Påverkar Mer Än Man Tror

Det finns flera tusen arter av vandrande pinnar över hela världen.

Alla ser ut som pinnar eller kvistar. Men de skiljer sig i färg, form och storlek.

Det beror på deras ursprungliga livsmiljö och vilka träd som finns där.

Pinnarna har utvecklats till att likna de inhemska grenarna och kvistarna.

Så du kan bland annat hitta pinnar som är bruna, gröna, prickiga, knotiga, taggiga och till och med randiga ute i det vilda.

Livsmiljön påverkar fysiologin

Även deras fysiologi skiljer sig beroende på deras ursprungliga livsmiljö. Även om de alla liknar kvistar, finns det stora fysiologiska variationer.

Till exempel så kan vissa honor reproducera sig utan en hane, vissa kan avge en skadlig vätska för att avskräcka rovdjur och de finns dem som till och med kan ändra färg, likt en kameleont!

Allt grundar sig i hur de ska överleva på den platsen som är deras naturliga miljö.

Varierande Storlek På Vandrande Pinnar

Vandrande pinnars storlek varierar stort beroende på art. De är i genomsnitt runt 5 cm långa.

Den största arten, Phoebaetictus chani som är hemmahörande på Borneo, har uppmätts till hela 56,7 cm. Om du är intresserad, kan du läsa mer om den arten i vår artikel Världens Största Vandrande Pinne. Hur Stor Kan Den Bli?

I Nordamerika hittar vi den allra minsta arten av vandrande pinnar.

De heter Timema cristinea och blir runt 1 cm långa.

Hur Andas Vandrande Pinnar?

Vandrande pinnar andas genom en serie hål som kallas spirakles.

De är placerade längs med kroppens sidor.

Vandrande pinnar kräver syre precis som vi.

Men till skillnad från oss där vårt blod transporterar syret, så levereras syret direkt till cellerna när de andas. De har alltså inget transport system.

Hjärtefrågan - Var Sitter Pinnarnas Hjärta?

Vandrande pinnar har ett enda blodkärl i sin kropp.

Den löper längs ryggen, från huvudet till buken.

I buken delar kärlet upp i kamrar och fungerar som pinnarnas hjärta.

Man kan alltså säga att vandrande pinnar har sitt hjärta i magen!

Vandrande Pinnarnas Blod

Vandrande pinnar har inte vener eller artärer, men de har ett cirkulationssystem.

När blod flyttas utan hjälp av kärl, heter det öppet cirkulationssystem. De allra flesta insekterna som finns har ett öppet cirkulationssystem.

Vandrande pinnarnas blod, som kallas hemolymfa, flyter då fritt genom kroppen och kommer direkt i kontakt med organ och vävnader.

Hemolymfa kallas den kroppsvätska hos ryggradslösa djur där man inte kan tydligt urskilja blodet från lymfan.

Hemolymfa distribuerar näring till hela kroppen.

Vilken Färg Har Blodet?

Eftersom vandrande pinnars cirkulationssystem inte bär med sig syre, så innehåller inte hemolymfan de röda blodkropparna som vårt gör.

Det mesta av hemolymfan är vattnig plasma.

Hemolymfa är vanligtvis grön eller gul i färg.

Tänker Vandrande Pinnar?

Vandrande pinnars hjärna är väldigt liten.

Precis som andra insekter har de en samling nervtrådar lokaliserade i huvudet, som utgör pinnens hjärna.

Här registreras lukt och känsel. Även musklerna styrs härifrån.

Vandrande pinnar kan dock inte tänka, så som vi gör. De fungerar genom instinkt.

De söker efter mat, och äter när maten är nära, det är genetiskt och handlar enbart om överlevnad.

Däremot hindrar detta inte att de kan bete sig som unika individer.

Till exempel så kan individer inom samma art, från samma hona ha olika smak gällande mat så det gäller att för dig som har de som husdjur att inte se de som en grupp utan som individer.

Du kan läsa mer om vilken mat som oftast går hem och andra mat-frågor i vår artikel Vandrande Pinnars Mat: Deras Favoriter!

Sammanfattning

Vandrande pinnar ser precis ut som kvistar. Det är deras kamouflage för överlevnad.

Men eftersom de ser ut som pinnar är deras kroppar väldigt smala.

Trots det får de plats med hjärta och hjärna och allt annat de behöver.

Spännande att veta, tycker jag, är att hjärtat sitter i magen, att hjärnan består mer av en knut nervtrådar och att de bär sitt skelett utanpå kroppen.

Så även om de har sitt hårda skelett utanpå kroppen så ska du vara försiktig med att lyfta och hålla i din pinn-vän.

Och tänk på att om du lyfter upp den mitt på kroppen, så är du antagligen väldigt nära hennes hjärta.

Från oss på,